om dom ändå kunde förstå mig, förtå hur jag mår och hur dom beter sig mot mig hade jag varit glad men de gör dom inte... dom ser inte att jag mår skit att jag ger fan i maten.... ingenting... så då tog jag mig friheten att vara med kompisar dag som natt men de hjälper inte då vill dom ha hem mig... och då blir allt som förut att jag sitter på mitt rum och bara gråter och skadar mig... med de fattar dom inte... jag förstår inte dom ska ändå vara min pappa och plast mor... då bör man se att någon mår dåligt... finns bara två jag kan prata allt om och med är kurgen och jack.. dom fattar i alla fall och dom ser, vad som händer med mig.... jag har sådan stor lust att sitta och gråta men till vilken nytta ingen ser ändå och jag kommer bara må sämre... hoppas att de finns någon som någon gg kommer att se och hjälpa mig ifrån detta jag ser livet ändast så någe tidsfördriv för vi lever för att dö och dör för att leva... så vad är igenteligen syftet.. jag fatar inte de...
och varför ska jag vara en av dessa alla skadade och tasiga människor jag valde inte detta jag ville bli någon bra någon som folk såg att ja men hon har de bra.... i stället för att jag kliver upp varge morgon och tittar morgon och tittar mog i spegelen med blodsprängda ögon och lila ringar under ögonen och sedan tar man på sig denna jävla mask och spelar allt är så jävla bra.. men igenteligen är de inte de. jag hatar att vara en jävla skådis att jag alldrig kommer få vara den ajg igenteligen är.... får ju inte välja kläder sjäv uten ajg ska ha som Roger "far" tycker och de ska vara så tjejit och kvinligt som möjligt och jag är inte den personen som vill vara den... jag ser hälre ut som ett litet slafs med stora byxer och munk tröjor bara jag får vara och se ut som jag vill.... eller ha mina byxor som är sunderslita men de går inte de häller för så ser man förjävlig ut.... en gg när jag äntligen tyckte att jag var snygg så had ejag lite halvtrasiga tajta byxer och rockarbylly tröja och sådan frilla och sen åker vi och hämtar rRogen och då är de första han säger till mig när han kliver ur lastbilden '
- fy fan vad ful du är, du ser ju förjävlig ut.
de orden bröt mig sönder och samman. jag fattar inte att de ska vara så... jag är fan aldrig snygg....
men egete mina vänner är jag de och alla mina vänner ska vete de är att jag bara stannar för er... de finns inga bättre än er... tack för att ni finns.