NORRLÄNINGEN

Var på att det var bara början av helvetet, mina besök till min far började upphöra och att ställningarna hemma vart bara värre och värre och skolan vart hemskare.

Festerna började öka och bli fler och fler, det började komma över en människa var av att jag inte kan komma ihåg hans namn förutom att han kallades ”papigojskitaren” och det var en skum och läbbig människa i mitt tycke. Han var där var och varannan dag, alltid när man kom hem från skolan så slogs man av stanken av öl, sprit och kattpiss när man klev in igenom dörren, man mådde dåligt bara av att ha tanken att behöva åka hem eller ja om man nu ska kalla det för ett hem.

Kommer ihåg allt som om det var igår, en utav gångerna kommer min mor aspakad och lägger sig i min säng och säger att hon hatar Johan så hemskt mycket bara för att han inte kan se henne, var på att jag tänker ”nämen grattis det kom vi andra på för länge sedan” sen halvt somnar hon och jag är alldeles vaken och kan inte sova med tanke på den vidriga stanken av sprit och spyor. Efter en liten stund är det någon som kommer in i rummet jag kikar lite lätt fram i mellan kuddarna och täcket och ser att det är papigojskitaren som kommer in ställer sig vid foten av sängen och jag hör hur han drar ner en dragkedja och jag känner hur paniken sprider sig i kroppen (får fortfarande panik känslor av det nu så jag kan inte ha en säng som har foten fri.) jag känner hur hans hand flyttar undan täcket över min mor (och jag tackar alla gudar i dag att det inte var på min sida han lyfte undan det) och han börjar sätta på henne var på att dem slår ner mig i golvet och jag hör min mors röst säga ”jag hoppas att hon inte vaknade” jo tack vaken var jag men jag sa inte ett knyst och ålade mig sakta in under sängen och försökte göra det snyggt så att dem inte märkte något och som tur gjorde dem inte det. Jag lång länge och väntade att det skulle vara över kändes som en evighet att ligga där och vänta, vänta på att det hela skulle ta slut.

Efter en evighet var det hela slut hör hur han går och ner för trappan, var på att kan känner en hand på min axel och blir livrädd och skriker var bomb säker på att det var papigojskitaren men som tur var det inte det inte han det var min mor som gjorde det i samma tag som jag börjat skrika tog hon sin andra hand och tryckte den över munnen på mig och sa att jag skulle vara tyst och hon frågade om jag hört något eller märkt något men jag nekade till det och hon sa att jag hade haft en mardröm och snurrat på mig och tillslut hade jag trillat ner på golvet.  Men i själva verket visste jag vad det som egentligen vad som hade hänt.

Dagen som grydde efter ett par timmar efter att hon hade gott ner så skulle man upp till skolan och jag kände hur slut jag var och jag hoppade över frukosten som vanligt för att det inte fanns mycket att äta jag såg alltid till att min bror skulle äta, jag var så himla slut så att dem ringde hem till min mor och frågade om jag sov dåligt på nätterna för att jag sov typ hela dagen på bänken. När rasten slog in så vart man tvungen att gå ut och det var det minsta jag ville göra för då visste jag att mobbarna skulle dyka upp och trycka ner på mig och förklara att jag var en sådan fet och ful människa som inte kunde något och att jag stank katt piss och ja det gjorde jag men det var ju inte mitt fel att vi inte hade tvättmaskin och vi inte kunde tvätta. Och att jag heller inte fick nya kläder. Det var något som alltid tyngde mig.

Vi fick tvätta hos min mors före detta fostermamma som vi kallade mormor för att våran biologiska mormor vart skjuten för många år sedan på ett ställe i sundsvall som kallas dödskurvan. Vilket inte bekymrar mig för att jag vet ju inte ens vem det var . Jag vet inte så mycket om min ”släkt” på min mors sida allt verkar vara så galet mycket ned mörkat, men jag kan inte förstå varför det skulle vara det. Jag undrar vad det är dem döljer, med det är något jag aldrig kommer få vet. Jaja men åter till min historia.

Jag kan komma ihåg att jag träffade min far några gånger medians vi bodde i det gula huset, eller ja om man ska alla det att vi bodde där för vi vart alltid i väg skickade längre in den väg vi bodde på till min mors före detta foster mamma Anita. Anita är en snäll människa på sitt sätt men ändå inte hon är så galet snål och drog in på allt möjligt och tog han om så kallade ”inneboenden” den ena heter Lacha och den andra Jan. Lacha är väldigt konstig och någon man på sin höjd spelade kort med. Jan var en före detta drogare som hade kommit dit för avvänjning och sådant han är väldigt skum. Ja så man var hos Anita några dagar i veckan ibland och ibland fick man inte än sätta foten i närheten där.

Jag hatar att min mor försökte dölja allt som hände i det gula huset att vi alltid hade det vidrigt och alla dessa katter och all dess skit som fans över allt, så man gjorde ju allt för att inte komma hem men man hade ju inte så många val. Så alkoholiseringen fortsatte hemma och det blev bara värre och värre dem drack hela tiden dag som natt. Kommer ner en morgon var på att han ligger på soffan och sover och jag märker att tv:en är på och jag ber min bror att stanna i köket och att han skulle smyga fram något att äta. När jag kliver in i tv-rummet och ser att den fan har somnat med en spritflaska som han ligger och håller om och att värdens hårdporrs film är på slagen, känner i ilskan bubblar upp i mig och tar det första bästa jag får tag i och det var en blom kruka och kastar den i huvudet på den fan han vaknar upp och skriker som en stuken gris (i själva verket såg det alldeles galet kul ut men sen vad det bara att lubba sin väg.) Tur att bussen kom i tid för en gångs skull. Så han hann inte fatt i oss, det var ju tur det.

Det märktes att allt blev allt sämre till och att pengar inte räckte till. Så att vi vart tvungen att sälja huset och flytta till ett ställe som heter Sulå en liten håla kan man kalla det och vi detta tillfälle så hade min kontakt med min far totalt upphört jag viste inte ens om han levde.

Det värsta med det hela var att det inte var till ett hus vi flyttade in till då det var en liten sommarstuga med inge rinnande vatten eller värme den ända värmen som fan var från ett el element som stod mitt i vardagsrummet/köket. Och alla våra saker stod nere i en lada och så gott som stod och ruttnade bort, bland fågel skit, råttor, katter och all annan skit som naturen bidrar med. Sen rummen som fan där var inte stora, Johan och Margareta fick det största som det fick plats en dubbel säng och sen vart det en liten gång fram till änden av sägen på ca 40cm brett. Jag och min bror fick dela på ett litet rum som det fick platts en våningssäng men mer var det inte. För att i det tredje rummet var fullt med skräp och annat som Johan inte ville slänga för att det var saker från att hans dotter och förra fru hade sina gamla saker där sedan länge tillbaka. Jag kan vell förstå att han vill ha kvar dem men ibland behöver man ju inte släpa med sig hela sitt gamla liv och dottern vid detta tillfälle var hon 19 och dem hade inte sätt sedan att hon var ca ett år gammal. Och jag förstår att frun hade lämnat honom för att vem vill ha en misshandlande alkoholist till far/make.

Allt vart som himla komplicerat när vi flyttade in dit det vart bara värre och värre. Och det tunga med det hela var att ca en kanske 500m bort så bodde hans föräldrar som är precis lika alkoholiserade som han. Var på att hans far var galet vidrig när han drack. För han kunde komma upp och hälsa på och alla dem tre trodde inte att man märkte att dem var fulla vilket jag tycker är helt idiotiskt men åter till gubben Paul. När han kom och hälsade på så kunde ju inte gubbfan hålla tätt så att när han brukade sitta i soffan så pissade han ner sig och det stank det satmara. Och sen med tanken på alla dessa katter vi hade så vart ju inte lukterna bättre som mest kunde jag räkna upp till 65 katter och jag visste ändå att det var fler. Det stället vi bosatte oss på led till att vi fick åka jätte tidigt på morgonen och byta massa bussar för att ta oss till skolan. Och vi hade åter samma problem igen att vi inte kunde tvätta kläderna så vi stank alltid och vi fick bara liv till att duscha en gång i veckan när vi var hemma men jag var ju så pass smart att jag duschade på skolan bara för att försöka lukta lite gott eller ja mera rättare sagt lite bättre. För det hemska instängda lukten av kattpiss, människopiss, sprit, öl och rök lukt var ju inte den bästa kombinationen. Så vi var skickade till soc hela tiden för att vi stank och kom jämt blåslagna till skolan.

fortsätting föjer.

i övrigt fungerar mitt liv som vanligt nu har min underbara älskling brevid mig nu och jag bara njuter av våra stunder tillsammans.

hemma håller det på att på att bli en förbättring fars tjej åker ut nu i helgen och det ska bli galet skönt att få en så kallad fristad och det ska bli himla skönt att bara behöva komma hem till min bror. och sen far mi på helgerna, visst det kommer att var lite ensamt men jag har juh bror som jah alltid har haft och det är välldigt skön att ha honom där, jag älskar min bror fast en att jag kan hata honom som pesten iblan mend et är ju natuligt med "syskonkärlek" :P

jaja men det kommer mera uppdateringar på denna blogg och så. men just nu är planen att lägga sig och mysa med grabben mi. äntligen efter en veckas väntade får jag ha honom i min famn igen <3